Pre-Industrial Households and Markets

Session organizer/s: Marcus Falk

Det svenska spinnhusets ekonomi, 1724 – 1825

Session: 5

Authors: Hedvig Widmalm

Co-authors: NA

Abstract: Från 1724 till 1825 fanns ett spinn-och rasphus på Långholmen i Stockholm. Spinnhuset var ett fängelse och arbetshus för kvinnor, medan rasphuset var ett fängelse och arbetshus för män. Många av spinn-och rasphushjonen var kvinnor, och Långholmens spinn-och rasphus blev stilbildande för andra sådana kvinnofängelser i riket. Från början försedde spin-och rasphuset på Långholmen Stockholms manufakturer med garn. Det här är en presentation av en ny projektidé som handlar om hur spinn-och rasphuset på Långholmen fungerade ekonomiskt. I projektet vill jag undersöka Långholmens ekonomiska verksamhet. I tidigare forskning om arbetsfängelser av den här typen har fängelserna antingen skildrats som en form av exploatering med ekonomiska motiv – fångarnas arbetskraft har utnyttjats för att framställa produkter så billigt som möjligt – eller så har arbetsfängelsernas sociala funktion som straffinrättningar betonats. I det här projektet vill jag ifrågasätta om den uppdelningen mellan straff- och ekonomisk funktion var så skarp.

Genom att studera spin- och rasphuset på Långholmens räkenskapsböcker är det möjligt att skapa en bild av vilka kostnader och vilken produktionstakt spinnhuset höll under dess hundraåriga existens. Jag vill också undersöka dess handel med manufakturerna, och manufakturisternas brev där de beskriver sin uppfattning av verksamheten. Utöver det ämnar jag göra några enskilda fallstudier över kvinnliga spinnhushjon där jag undersöker varför de arresterades och hur deras arbete i spinnhusen sedan såg ut. Utifrån resultaten av dessa delundersökningar diskuterar jag sedan huruvida Långholmens spinnhus, och andra spinnhus i riket, främst ska ses som ekonomiska produktionsenheter eller som straffinrättningar. Jag tar då upp begreppet hushållsekonomi, som det beskrevs och förstods under 1700-talet. Jag vill undersöka huruvida det kan skapa en förståelse för vilken funktion spinn-och rasphuset hade i det tidigmoderna samhället, och varför det fanns kvar i över 100 år.

Likvida affärer. Ored Olsson i Grönhult, Villands Vånga, och brännvinsekonomin vid 1800-talets mitt.

Session: 5

Authors: Docent Anders Perlinge, Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning (EHFF), Handelshögskolan i Stockholm

Co-authors: -

Abstract: Forskningsfältet rörande svenska historiska kreditmarknader, som i huvudsak bygger på bouppteckningar och behandlas inom skilda discipliner såsom historia, agrarhistoria, ekonomisk-historia, etnologi och kulturgeografi, har trots utnyttjandet av varierande metoder ändå nått resultat som ofta har förstärkt och kompletterat varandra utan alltför stora motsättningar. Nya kunskaper om den övergripande bilden av kreditmarknaden har därigenom etablerats, vilka öppnar för nya tolkningar av större ekonomiska skeenden i samhällsförändringen. Möjligen har det dock uppstått en risk för en sorts övertro på vad bouppteckningarna faktiskt kan ge svar om. Syftet är här att med hjälp av en unik källa, dagboksanteckningar förda av bonden Ored Olsson (1791–1883) i Grönhult (Villands härad, Kristianstads län) kring mitten av 1800-talet, i en fallstudie beskriva, fördjupa och analysera sådana aspekter av enskildas kreditrelationer som inte täcks av de många bouppteckningsstudierna. En i stora drag kvantitativ bild av kreditmarknaden behöver fördjupas för att nå större förståelse av agerandet hos samtidens aktörer i en historienarrativ som förs framifrån, utan att bombarderas i alltför hög grad med vår tids efterklokskap. De blixtbilder som bouppteckningar kan ge av kreditmarknadens konkreta innehåll måste därför kompletteras med hjälp av studier baserade på mer kontinuerligt förda källor. Det unika betraktas här som ett generellt fenomen som utgör själva essensen i humaniora, varför syftet inte behöver störas av krav på representativitet eller statistisk signifikans. Forskningsfrågorna är: Hur genomfördes affärstransaktioner på landsbygden i praktiken, förekom till exempel transporter av reverser på andra personer? Vilka valutor användes? Hur uppfattade aktörerna sina kreditrelationer, var de enbart en resurs eller kunde de också bli en belastning? Fanns det olika typer av mellanmänskliga relationer som grundade sig på ekonomiska utbyten, till exempel formella lån och förtroendelån? Hur stor andel utgjorde transaktioner eller prestationer i natura? Vilken betydelse hade kreditrelationer mellan land och stad? Vilken roll spelade kvinnorna i de personliga nätverken? Metodologin anknyter till tidigare studier i bondedagböcker (se till exempel Bo Larsson, 1992. Svenska bondedagböcker. Ett nationalregister. Stockholm: Nordiska museet) inom agrarhistorisk, lokalhistorisk, kulturhistorisk och genealogisk forskning, med i huvudsak kvalitativa angreppssätt, men bygger samtidigt på en kvantitativ bakgrundsanalys av enskilda dagboksnotiser. Social Network Analysis (SNA) används däremot inte här, eftersom resultatet av en sådan sannolikt skulle ge en delvis förutsägbar bild, med dagboksförfattaren som självskrivet epicentrum, och även sakna möjligheter att belysa mellanmänskliga relationer i de sociala aktivitetsfältens periferi. Dagböckerna förvaras i Kulturhistoriska museets arkiv i Lund och har tidigare främst utnyttjats av den lokalhistoriska forskningen, och omfattar en sammanhängande tidsperiod, 1833–1846, samt därefter några spridda år; 1852, 1854 och 1856–1857. Senare har sonen Ored Oredsson fört dagboken vidare i bevarade delar för åren 1863 och 1867. Anteckningarna är inte alltid exakt daterade och de är uppenbarligen inte införda helt i kronologisk ordning. Kreditrelationer framstår som särskilt viktiga i anteckningarna, men en hel del noteringar avser överenskomna eller genomförda arbeten av skilda slag. Handstilen är klottrig men i princip alltid fullt möjlig att tolka. Sammantaget omfattar dagboken nära tolvhundra sidor i ett för tiden typiskt duodesformat eller 12:o. Digitala bilder av hela dagboken har skapats för denna studie.

“Two pairs of cotton socks, and 1 ditto worn.” - Cotton consumption households in Karlskrona at the turn of the 1800s.

Session: 6

Authors: Christina Dackling

Co-authors: NA

Abstract: The transition between early modern and modern times was marked in Europe by major changes in the clothing supply of households. The availability of new textile materials changed the conditions for consumption and possession of clothing. An important aspect is increased access to cotton via international trade. Growing opportunities to meet the need for textiles through purchase rather than through own production meant a transformation of everyday life for those - mainly women - who had previously organized their working lives around the practical aspects of providing their household with enough clothing. However, we still know very little about how this change took shape in practice for the majority of people and places. How fast and extensive the transition from home production to clothing made from imported cotton is unclear, as well as what patterns and variations in clothing supply emerged during this transition period. Who, at a certain time, wore cotton clothing? In this article, clothing ownership and clothing consumption in the military town of Karlskrona in eastern Blekinge, is examined at the turn of the 1800s. From documentation in probate records, a picture is drawn of cotton’s path into the wardrobes of the population.

Relieving famine. Northern Sweden (Västerbotten) during the 1860s: Local, Regional and Comparative Perspectives.

Session: 6

Authors: Henrik Forsberg

Co-authors: Magnus Bohman

Abstract: In 1867-68 northern Sweden suffered from a famine that has not gained much scholarly interest. Here we study how this famine was relieved. Furthermore, we emphasize the importance of regional and comparative perspectives since similar and simultaneous weather anomalies wrecked harvests all around the Baltic Sea but with very different outcomes. In a Swedish context Västerbotten county suffered from a famine, but the effects in terms of famine-related deaths were mild compared to e.g. Finland. We use unique regional and local administrational archival sources alongside other contemporary reports. Our results show that sufficient aid to feed the population arrived on time, and reveal the complex interplay between the state, market, and civil society for a seemingly efficient administration at the national and regional level. However, our results point to bottlenecks in the administration of relief at the local municipal level which call for further investigation. In summary, famine scholars should ask what in the 1860s contributed to make the Swedish economy more resilient and its famine relief administration seemingly more efficient than was the case in its neighbouring countries.

Whom the City Regulates Regulation of Public and Private Interests in the Planning and Building Legislation of Sweden 1874-2010

Session: 6

Authors: Klas Eriksson

Co-authors: NA

Abstract: The aim of this paper is to examine the regulation of private versus public interests in the planning and building legislation of Sweden between 1874 and 2010. In 1874, Swedish industrialization was emerging and the first modern national planning and building charter was introduced. This charter is regarded as a precursor to the planning and building law of today – abbreviated PBL – which is the most influential and important law regulating building and planning activity in Sweden today.
From 1874 to 2010, six versions of the PBL and its precursors were launched. This paper examines all law issues in all sections of these laws and codes them as either regulating: 1) private property interests, or 2) public property interests, or 3) both private and public interests. The result of this coding shows that regulation of private interests has increased relative to regulation of public interests over time, and that regulation of both private/public interests has increased relative to the issues regulating either private or public interest. Also, the number of law issues regulating these matters has increased significantly. Together with the qualitative character of the law issues and contextual matters, the results indicate a gradual diminishing of private property rights. This has relevance since property rights are fundamental for functioning markets. The paper concludes that the period from 1874 to 1946 was characterized by a public regulation of a market, and that the period from 1947 to 2010 (the 2010 law is still in use) was characterized by a public steering of a sector. The former period primarily regulated externalities in a relatively free private market, while the latter period to a large extent was, and is, characterized by public control of property and public steering of allocation. The former period is labeled as dynamic, since the fundamentals of the laws developed in line with economic policy as a whole. The latter period is labeled stagnant since the fundamentals of the laws remained the same, regardless of economic policy as a whole. The public sphere made relatively large inroads into the private sphere during the period examined. The implications of this might be increasing inertia, which is seen as one of the problems of this sector today.