Kampen om skogsråvaran - köpsågverkens situation i Norrland efter 1970
Sångsalen Session 2: The political economy of protection organized by Christopher Absell
Abstract
Relativt små privata sågverk som inte äger skog, så kallade köpsågverk, har sedan 1950-talet hamnat alltmer i kläm mellan å ena sidan råvaruförsörjning och timmerpriser och å andra sidan avsättningsvillkoren på främst regionala men också nationella och internationella marknader. Utvecklingen i hela den svenska skogsindustrin präglades särskilt under 1950- och 1960-talen av hårdare internationell konkurrens som i sin tur drev fram ökad koncentration, ny produktionsteknik, samt stordriftsproduktion med större kapitalinsats. För att hantera konkurrensen har de små köpsågverken försökt organisera sina intressen för att framför allt påverka utbudet av och prisnivnå på råvaran. Vi vill beskriva och analysera hur köpsågverk i framför allt Norr- och Västerbotten samarbetat inom ramen för den svenska skogsindustrins utveckling mot mer kapitalintensiv produktion och en allt starkare koncentration av verksamheterna.
Vi fokuserar de regionala intresseorganisationerna ABSI och SÅGAB, var arkiv vi fått tillgång till. De flesta ärenden som behandlats av styrelsen för ABSI och senare SÅGAB under perioden från 1970-talet fram till i dag har handlat om hur sågverken ska säkra tillgång till sågtimmer och hur prisnivåerna ska beräknas och fastställas. I detta sammanhang har även statsmakten spelat en stor roll. Den svenska virkesmarknaden var under lång tid uppdelad i prisområden, där Västerbotten ingick i ett prisområde tillsammans med övriga norrlandslän. Handeln med sågtimmer var reglerad genom att köparna genom sina karteller förhandlade med säljarna via skogsägarföreningarna om priset inom respektive område. Detta kunde ske eftersom skogsägarföreningarna var bundna till sina givna geografiska områden och inte fick arbeta utanför dessa. Tanken var att prisområdena och prisförhandlingarna skulle bidra till att lösa två problem, dels att åstadkomma rimliga och stabila prisnivåer på sågtimmer, dels att främja planerbarhet i tillgång till sågtimret, eftersom avverkning ibland behövde uppmuntras oavsett prisbild, särskilt när det gällde små privata skogsägare. En händelse som påverkade virkesmarknaden på ett mer djupgående sätt inträffade 1993, när Sverige skulle bli medlem i EU och behövde anpassa sin konkurrenslagstiftning. Den öppna handeln mellan medlemsländerna innebar skärpta regler när det gällde kartellbildningar, vilket fick stora effekter för skogsindustrins föreningar, med deras långa traditioner av kartelliknande samarbeten om priser.
Papperet består av två delar: först undersöks vilka köpsågverk som funnits i Norr- och Västerbotten från 1970-talet till omkring 2015. Hur analyseras hur produktionen, produktiviteten, produktionsorganisationen och -tekniken och lönsamheten utvecklats. I den andra delen studeras hur samarbetsorganisationerna ABSI och senare SÅGAB försökte hantera förändrade marknadsförhållanden och nya politiska villkor.
No PDF available.