Arbetsmarknadens osynliga händer: Icke-offentlig förmedling av arbetare i och från Sverige 1850–1942
Kerstins Rum Session 5: Labour and workers in Sweden since approx. 1850 (in Swedish) organized by Fia Sundevall
Abstract
När lönearbete som företeelse blev vanligare i Sverige under 1800-talet, och en lönearbetsmarknad etablerades, spelade olika slags förmedlare av arbetare en betydande logistisk roll. Den första offentliga arbetsförmedlingen öppnades först 1902 i kommunal regi i Halmstad, men icke-offentliga förmedlingar var verksamma under 1800-talet och fortsatte att verka parallellt med den offentliga arbetsförmedlingen fram tills arbetsförmedlingsmonopolets etablering 1942. Exempel på icke-offentliga förmedlingar under tidsperioden i Sverige är kommissionärer, waterschouts, fästekontor, agenter, och diverse föreningars förmedlande verksamheter. De icke-offentliga förmedlingarna var många, små, och specialiserade. Till exempel framkommer det i Riksdagens protokoll att det år 1900 fanns 68 registrerade kommersiella arbetsförmedlare bara i Stockholm. Framför allt var privata förmedlare viktiga för kvinnor som lönearbetade. Dock spelade icke-offentliga förmedlare en betydande roll även för lönearbetsmarknaden som helhet, framför allt i de större städerna. I Lund förmedlades till exempel 49 procent av alla lönearbetare i mitten av 1920-talet fortfarande via icke-offentliga förmedlingar.
Det är denna icke-offentliga förmedling av arbetare som utgör empiriskt fokus för mitt nyligen påbörjade avhandlingsarbete i ekonomisk historia. Syftet med avhandlingen är att visa på hur aktörer på arbetsmarknaden påverkat utformningen av lönearbetet som institution och arbetsmarknadens sammansättning genom sin verksamhet under en kritisk period i Nordens arbetarhistoria. Genom undersökningen om hur arbetsmarknader och arbetarsubjektiviteter skapas genom denna sociala och ekonomiska infrastruktur kommer avhandlingen även att bidra teoretiskt och empiriskt till pågående forskning och diskussion om olika former av förmedling (arbetsförmedling, personaluthyrning och gigarbete) som primärt fokuserat på 1990-talet och framåt.
En hypotes är att förmedlare influerade bland annat geografisk plats, typ av arbete och uppgifter samt villkor genom sin förmedlingsaktivitet. I förlängningen innebär det att förmedlarna producerade differentierade lokala arbetsmarknader baserat på bland annat klass, genus, ålder, regional härkomst och etnicitet. Exempel på frågeställningar som jag just nu laborerar med är: Vilka icke-offentliga aktörer förmedlade arbete och arbetare i Sverige från mitten av 1800-talet fram tills arbetsförmedlingsmonopolet instiftades 1942? Vad förmedlades som arbete och vem förmedlas som arbetare? Hur konstruerades lönearbetet och lönearbetaren genom förmedlingsaktiviteten?
No PDF available.