MUSIKLIFVETS HÖJANDE!
Sångsalen Session 2: The political economy of protection organized by Christopher Absell
Abstract
MUSIKLIFVETS HÖJANDE
Hur kom det sig att tre professionella landsortsorkestrar skapades 1912-1914?
Vi tar symfoniorkestrarna i Helsingborg, Gävle och Norrköping för givna i det svenska musiklivet. De är väletablerade konstnärliga företeelser i varsitt konserthus. De hade knappast skapats utan riksdagsbesluten den 13 maj 1911 (första kammaren) respektive den 17 maj (andra kammaren) om ett statligt bidrag till just etablerandet av två landsortsorkestrar. Besluten fattades med snäv majoritet: 63 mot 61 röster i första kammaren och 105 mot 97 röster i andra kammaren. Det blev den egentliga initiativtagaren, Kungl. Musikaliska Akademien/KMA, som fick uppgiften att utse vilka orkestrar som skulle få bidragen och villkoren för den framtida verksamheten. I akademiens förarbete hade man undersökt beredskapen att bilda professionella symfoniorkestrar ett tjugotal städer. Går det att utläsa ur riksdagshandlingarna vilka argumetn som var viktiga för det positiva beslutet om ”Musiklifvets höjande”? Varför blev det just Helsingborg och Gävle som fick statsbidragen? Vilka var statens villkor? Vilka argument använde städerna? Varför var det Norrköping och inte Uppsala, Uddevalla eller Sundsvall som två år senare fick det tredje statsbidraget? KMA:s arkiv har många svar. Den dåtida dagspressen bidrar också med information. Även riksdagens arkiv har genomsökts för relevant information. Orkestrarnas egna arkiv hos respektive stadsarkiv ger detaljerna för beskrivningen av det första kvartsseklets ekonomiska utveckling. Uppenbarligen var den tidigare flitiga orkesterverksamheten, bl. a. med folkkonserter, i Helsingborg av stor vikt för hela statsbidragsinitiativet ”Musiklifvets höjande” och för just den stadens försteg i urvalprocessen. I Göteborg fanns redan en yrkesorkester med ett aktivt folkbildande arbete och även folkkonserter i andras regi. Från den staden hämtades de som inom KMA tog initiativ till och drev frågan. Att Gävle och Helsingborg redan säkrat kommunal finansiering vägde förstås tungt. Även Norrköping ansågs ha en säkrare finansiering än konkurrenten Uppsala. Dessutom angav KMA att det var en fördel att Norrköping hade en större mängd kroppsarbetare som var en avgörande målgrupp.
No PDF available.