Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939
Kerstins Rum Session 5: Labour and workers in Sweden since approx. 1850 (in Swedish) organized by Fia Sundevall
Abstract
Kvinnor i avlönat hushållsarbete var en av Sveriges största kvinnliga yrkesgrupper under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, tills antalet började sjunka runt 1930. Avlönat hushållsarbete skilde sig på många vis från det som vanligtvis räknas till arbetarklassyrken – kvinnorna som tog anställning bodde i regel i sin arbetsgivares hem, hade oreglerad fritid och arbetstid vilket innebar långa och slitsamma arbetsdagar, och lydde under en stor del av tidsperioden under föråldrad lagstiftning. Trots yrkesgruppens numerära omfattning och kulturella betydelse finns det mycket vi inte vet om den, arbetet och yrkesutövarna i en svensk kontext. I avhandlingen Frun tillhanda: Avlönat hushållsarbete 1890–1939 är syftet att studera det avlönade hushållsarbetets praktiker och hierarkier, för att bidra till kunskapsläget gällande arbetes- och klassrelationer mellan kvinnor. I avhandlingen studeras hushållsarbetets olika grupper och dess benämningar och yrkestitlar, arbetsdelningen i hushållet och hur klass skapades, upprätthölls och bröts ned under en tid av omfattande samhällelig förändring. Klass definieras här som något som görs, med kroppen, språket och med inslag av materiell kultur, den fysiska livsvärlden och ekonomiska förutsättningar, och som påverkar människors tillgång till materiella och kulturella resurser. Därtill är det teoretiska ramverket inspirerat av Butlers teorier om performativa praktiker, och Gender and Works forskning om arbete i tidigmodern tid. Det huvudsakliga källmaterialet för avhandlingen består av två materialkorpusar: cirka 13 000 jobbannonser från Dagens Nyheter, skrivna av både arbetsgivare och hushållsarbetare, och svar på Nordiska Museets frågelista nummer 189: Tjänarinneyrket från 1967. Annonsmaterialet erbjuder insikt i vilka yrkestitlar och benämningar som fanns, vilka sorters arbetsuppgifter och yrkeskvalifikationer dessa kopplades ihop med, vilka personliga och kroppsliga egenskaper som lyftes som viktiga, och hur hushållsarbetarna och arbetsgivarna förhandlade sina relationer i rekryteringsprocessen. Därtill fungerar annonserna som avhandlingens kronologiska röda tråd, och annonser från en vecka för varje år för tidsperioden har samlats in och analyserats. Frågelistsvaren, där både före detta arbetsgivare och hushållsarbetare beskriver sina erfarenheter av yrket, erbjuder en inblick i vardagens praktiker, de dagliga rutinerna och sysslorna, samt berättar om hushållets konflikter och relationer. I presentationen diskuteras avhandlingens preliminära resultat.
No PDF available.